The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group ? people with a minor mental retardation ?, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text.

This study focuses on young adults with mild mental retardation and how their early adult life is a few years after leaving high school. They have grown up in a society where the view on mentally disabled has undergone big changes. Political decisions regarding handicapped, laws, official principles and social reforms have been dominated by the prinziple of normalization.The purpose has been to describe how the young adults themselves experience their life. The questions were: How is the every day life for young adults with mild mental retardation? Do they have asset to community support in order to reach as normal life as possible? How satisfied are they with their life?The investigation is a quality study through interviews with four young adults and their parents.

The purpose of this paper is to investigate on what basis a child is committed into care according to the law and to see on which grounds the decision about committed child care in law practice are taken when a child is committed to care due to parents who are mentally retarded. To better understand the juridical grounds for these decisions I will also in a short background describe the meaning of the term mentally retarded, how mental retardation and parenthood has changed over time and how different opinions are expressed in the law. Both people with mental retardation and children have in recent years gained their rights and sometimes these rights end up in conflict with one another. In those cases, what is in the best interest of the child, should be decisive. The children who have mentally retarded parents are at risk to not have their physical, psychological, emotional, social and intellectual needs met and are therefore being unfavourable developed.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

This study is based on the child welfare agency and social welfare board definition in Växjö City about the people who were defined as feebleminded and which solution they choose for this ?social problem?, with focus if they used sterilization as a solution to this ?problem? during the years 1934-1941. The individuals who were regarded as feebleminded were alcoholics, unemployed, people who were feeble in their mind, people who had mental diseases, people who were vagrants and poor people. According to earlier research these people were categorized in a subclass and their behavior were not regarded as ordinary like a human who had a healthy mind, according to that period believes.The boards in Växjö defined the feebleminded people with mentally deficient minds, mental retardation, poverty and in some cases disturbed self-activity. However the most common definition of the feebleminded was mentally deficient minds and mental retardation.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning. Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Syftet (även kallat huvudtema i kategoriprofilen) med studien var primärt att (1) undersöka vilkeninställning idrottande ungdomar har till begreppet mental styrka. Sekundärt syfte som förs upp tilldiskussion var att (2) skapa en förståelse om hur de tränar och upprätthåller sin mentala styrka samt(3) vilka faktorer under träning och tävling som deltagarna anser är viktiga för att utveckla ochupprätthålla mental styrka. I studien deltog tio idrottande ungdomar (m= 16,24), 6 män och 4kvinnor inom både lag och individuella idrotter. En egen utformad semi- strukturerad intervjuguideanvändes, utvecklad med teoretiskt stöd från Jones et al., (2007) och Gucciardi et el., (2009).Resultaten i studien visade att deltagarnas inställning och kunskap om begreppet mental styrkavarierade. De flesta deltagarna hade en positiv inställning och ansåg att det var en viktig faktor i deflesta situationer inom deras idrott.

The aim of this quantitative study is to describe the prevalence of mental health problems within the group of children and adolescents who receive support from two in home care units within the social services of Rinkeby-Kista and Södermalm stadsdelsförvaltning in Stockholm. Another purpose is to examine whether socioeconomic background and/or gender are associated with the prevalence of poor mental health, or mental health problems of a specific kind, in the studied population. Mental health is measured with the SDQ, a behavioral screening questionnaire that is widely used in Sweden and internationally. The study is based on data collected by the two units, which routinely screen children and adolescents with the SDQ. The main results of this study indicate that mental health problems are common in the studied population.

The mental health has during the recent years decreased among Swedish adolescents while theinternet has become a common tool for communication between people. Aim: The overall aim is toidentify the relationship between internet use among adolescents and their mental health. Method:A literature based study within a defined research field. Result: The scientific hypotheses whichexist is based on whether social capital increase or decrease due to internet use. The healthoutcome is positively affected by internet communication, especially for boys and socially anxiousadolescents.

Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg.

Forskning har visat på ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt få studier utförts på området, särskilt på ungdomar. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser beräknades.

The aim of this study was to examine mental illness among adolescents in the age group 13- 18 in the municipality of Lund. We studied the topic based on counselors experiences. There have been several reports in media concerning an increase of mental illness among youth. Therefore we considered this as an interesting issue to examine. This study consists of seven qualitative interviews and one telephone interview with counselors.

Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd.Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa.Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet.Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa.Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur idrottslärare och simtränare arbetar med mental träning. De mer preciserade frågeställningarna var: Hur viktig anser simtränare och idrottslärare att elevers respektive simmares mentala kapacitet är? Hur genomför simtränare och idrottslärare mental träning? Hur arbetar simtränare och idrottslärare med feedback och motivation? Hur utvärderar simtränare och idrottslärare sin mentala träning?MetodFör att uppfylla syftet med studien, valdes kvalitativ intervju som metod. Intervjuer genomfördes med tre idrottslärare och två stycken simtränare. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval utifrån i förväg bestämda kriterier.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.